Mia Eriksson, enhetschef på kostavdelningen i Höganäs, anser att skolmat överlag får oförtjänt mycket dålig kritik.

Mia Eriksson, enhetschef på kostavdelningen i Höganäs, anser att skolmat överlag får oförtjänt mycket dålig kritik. "Det är klart att många är engagerade i matfårgor – alla ska vi ju äta", säger hon. Foto: Privat/Mostphotos

Hon står upp för skolmaten: ”Får oförtjänt mycket dålig kritik”

Vill uppmana föräldrar att äta med barnen i matsalen

HÖGANÄS.

Höganäs är den kommun i nordvästra Skåne som lägger minst pengar per elev och år enligt en ny undersökning. Men Mia Eriksson, enhetschef på kostavdelningen i Höganäs kommun, menar att skolmaten får oförtjänt mycket dålig kritik.

Det är nyhetsbyrån Siren som nyligen kom med en sammanställning om hur mycket landets kommuner budgeterar för skolmåltider (år 2017). Höganäs hamnade längst ner på listan bland de nordvästskånska kommunerna, med 4 800 kronor per elever och år – något som har skapat debatt i bland annat sociala medier.

– Det man måste veta är att undersökningen inräknar inte bara råvaror, utan många fler saker än så, som bland annat även sådant som transporter och administrativa kostnader. Hade man bara tittat på budget för råvaror hade vi legat i nivå med alla andra, säger Mia Eriksson.

Hon menar att skolmåltider överlag får oförtjänt mycket kritik, något hon gärna skulle ändra på.

– Vi följer Livsmedelsverkets riktlinjer för bra, näringsriktig mat i skolan och jobbar efter politiska mål för att få in ännu mer ekologiska råvaror som vi redan jobbar mycket med. Precis som med mat för äldre är barn en känslig grupp som kräver bra mat, säger Mia Eriksson.

Lokalt i Höganäs förekommer både ris och ros avseende skolmaten.

– Som på alla ställen. Men vi jobbar ständigt med utveckling och göra det så bra som möjligt, säger hon.

Och för att både ge insyn kring skolmaten vill hon uppmana föräldrar till att följa med barnen och äta i skolmatsalen en gång, något som är möjligt i Höganäs en gång per termin.

– Barnen kanske kommer hem och säger att det är äcklig mat i skolan och det är lätt att lyssna på. Men då tycker jag man kan ta tillfälle i akt och följa med och se vad det är för mat som serveras. Sedan är det också en värdefull input för oss, vad föräldrarna tycker.

Generellt menar hon att skolköken har en viktig funktion att fylla och att det är mycket jobb som inte syns utifrån.

– Folk ser inte hur mycket jobb det ligger bakom. Att servera 500 barn på ungefär en timme – det kräver hårt jobb. Man ska hålla snyggt, det är ont om tid och maten ska hållas varm. Många har idag intoleranser och allergier, vilket också kräver en del extra jobb. Vi jobbar hårt för att barnen ska kunna äta sig mätta dagligen. Så till medarbetarna i skolköken; ni gör ett kanonjobb, säger Mia Eriksson.

Publicerad 17 October 2018 09:53