Missa inte:

Sarah Bernshed

 Tipsa en vän    Skriv ut    Dela

HÄLSA. Just nu pågår en intensiv debatt om mat och hälsa. Det finns en rad aktörer inom detta område och det kan som konsument vara svårt att ta ställning till vilka råd som är bäst att följa.

Lokaltidningen har låtit kostrådgivaren och lågkolhydratförespråkaren Anna Hallén och ViktVäktarnas kost- och utbildningschef Karin Nileskog svara på vanliga frågor om mat och hälsa. Den filosofi kring mat och hälsa som ViktVäktarna jobbar utifrån går tvärt emot den inriktning som lågkolhydratförespråkarna har valt. Ta del av dessa två debattörers syn på saken – och bestäm själv var du vill landa i kunskapen.

Debattör 1: Anna Hallén, arbetar som kostrådgivare med lågkolhydratkost och naturliga fetter i egna företaget Sunt Förnuft. "Lågkolhydratkost är en kost som ger makalösa resultat på diabetiker, överviktiga och sockerberoende men också för gemene man. Trots detta är motståndet enormt från sjukvård, livsmedelsverket och från dem som arbetar med just diabetes och övervikt – dietisterna."

Debattör 2: Karin Nileskog är kost- och utbildningsansvarig på ViktVäktarna. Hon arbetar bland annat med utvecklingsfrågor när det gäller ViktVäktarnas kostprogram. "Vår målsättning är att alla ska förstå att det går att äta god mat utan några förbud även om man tänker på sin vikt. Mat är så mycket mer än bara näring, och vi vill visa att man kan njuta av allt oavsett om man lagar maten själv, är bortbjuden eller äter på restaurang."

1. Vilken kost/hälsa-metod ska jag tro på?

Anna Hallén: "Det finns inga metoder som fungerar på lång sikt, det handlar om att byta livsstil för alltid. Frågan man ska ställa sig är om man orkar räkna och väga resten av sitt liv? Vill du äta den nya maten som vi människor bara har ätit i cirka 30 år och som visat sig skapa en massa livsstilssjukdomar? Eller vill du äta som på mormors tid när hjärtinfarkt, diabetes och övervikt var mycket ovanliga? Ät vanlig naturlig mat, den mat som kroppen är designad för. Den maten som skapar en smal, frisk och pigg människa."

Karin Nileskog: "Det är givetvis upp till var och en att testa och känna sig för. Det som är viktigt att komma ihåg är att man ska hitta en metod som fungerar på lång sikt och inte bara något som blir en så kallad snabb lösning. Vår metod är ingen diet utan en livsstil och du kan utan problem leva på detta sätt resten av ditt liv. Fördelen är också att du inte behöver försaka något utan kan unna dig det du tycker om."

2. Är kolesterol farligt?

Anna Hallén: "Nej, kolesterol är kroppens "klister" som håller ihop oss och kroppen bygger själv allt kolesterol den behöver. Utan kolesterol dör vi, gäller både det vi kallar det onda och det vi kallar det goda. Kolesterol skyddar också mot infektioner i kroppen."

Karin Nileskog: "Kolesterol i sig behövs för olika funktioner i kroppen, till exempel ingår det i cellmembran och behövs för att bilda hormoner. Kroppens behov av kolesterol kan täckas av egen tillverkning. Förenklat finns det två former av kolesterol, det onda LDL-kolesterolet som bland annat kan orsaka åderförkalkning och det goda HDL-kolesterolet som kan vara skyddande för hjärtat.

3. Kan jag påverka kolesterolet med kost?

Anna Hallén: "Ja, balansen är viktig. Kroppen mår bäst om man max har tre gånger så mycket av det onda (LDL) som av det goda (HDL). Du kan höja det goda och sänka det onda genom att bland annat äta nötter, avokado och oliver. Detta är rena hälsofettet. Jag rekommenderar minst en dl nötter var dag. Du kan sänka det onda genom att ta bort "nya" kolhydrater som mjöl, socker, riskakor, pasta och bröd."

Karin Nileskog: "En del studier visar att kolesterolet stiger om man äter mycket mättat fett. Samtidigt kan en större andel enkelomättat och fleromättat fett få kolesterolet att sjunka. Fiberrika livsmedel såsom havre, korn, frukt och grönt kan också ha en lätt kolesterolsänkande effekt. Av det kolesterol som finns i kroppen tillverkas två tredjedelar i kroppen medan vi får i oss en tredjedel genom kosten."

4. Är mättat fett farligt?

Anna Hallén: "Nej, mättat fett är nyttigt. Det gör det onda kolesterolet snällare. Det är vårt naturliga fett som människan alltid har ätit. Det är det fettet som finns i övervägande mängd i bröstmjölken för att det är så nyttigt och stabilt. Välj naturlig mat som vi alltid har ätit som smör, vispgrädde och fetmjölk. Undvik nypåhittad mat som kroppen inte känner igen. Undvik allt som heter light och lätt."

Karin Nileskog: "Även om väldigt många skulle må bra av att äta en mindre mängd fett totalt sett är det ännu viktigare att man ser över vilken typ av fett man äter. Man bör äta mindre andel mättat fett och öka andelen omättat. Mängden och sammansättningen av fettet i kosten har associerats med risken att utveckla hjärt-kärlsjukdom, diabetes och vissa cancerformer.

5. Använder kroppen alla kalorier på samma vis?

Anna Hallén: "Nej. 1000 kcal kolhydrater skapar en massa fettinlagrande insulin. Tio procent går åt till att bygga värme i kroppen, resten måste tränas bort annars byggs det om till fett. Dessa kolhydrater kommer också skapa en ojämn blodsockerkurva som skapar eftermiddagströtthet, sötsug och försämrad koncentration. Av 1000 kcal protein försvinner 30 procent som värme. Resten blir hormoner och enzymer och lagar eller bygger muskler. Att tro att man blir fet av fett är lika dumt som att tro att man blir grön av grönsaker."

Karin Nileskog: "Nej, den senaste forskningen visar att kroppen tar upp kalorier från olika näringsämnen på olika sätt. Fett är till exempel det som mättar sämst men som tas upp snabbast och till sin helhet av kroppen. Protein är det näringsämne som mättar bäst. Fiberrika kolhydrater mättar också bra vilket innebär att det totala intaget per automatik blir mindre och därmed blir också intaget av kalorier mindre.

6. Fungerar det att räkna kalorier?

Anna Hallen: "Nej."

Karin Nileskog: "Ja, det gör det men det är tyvärr ganska komplicerat och dessutom lite missvisande just för att kroppen inte tillgodogör sig alla kalorier på samma sätt. Men i slutändan handlar viktminskning om plus och minus. Ät mer än du gör av med och du går upp i vikt, gör av med mer än du tar in och du går ner i vikt, eller hitta balansen mellan dessa båda och du står stilla i vikt."

7. Kan alla i familjen äta samma mat?

Anna Hallen: "Ja. Jag skulle aldrig äta mat som barn eller gravida inte kan äta. Många säger att barn behöver kolhydrater för de växer, men hur växer man på kolhydrater? Det är ju bara till för turboenergi, att träna eller leka på. Skippa lätt eller lightprodukter och satsa på naturliga fetter (alltså inga industriellt framställda margariner), kött, fågel och fisk och grönsaker."

Karin Nileskog: Ja. ViktVäktarna förbjuder inte några livsmedel utan anser att både kropp och knopp behöver lite av allt. Vi behöver äta från samliga livsmedelsgrupper för att kroppen ska må bra och vi behöver ibland unna oss det vi verkligen gillar för att knoppen också ska må bra. Du kan äta allt men inte alltid! Mängden mat kan varieras utifrån vilket behov man har.

8. Hur anpassar jag kosten i min vardag?

Anna Hallén: "Det är enkelt. Undvik bara socker, mjöl, potatis, pasta, ris och bröd. Vanligtvis serveras det kött eller fisk, sås och någon form av grönsaker när du är bortbjuden. På restaurang väljer du helt kött, fågel eller fisk (utan panering). Ät den sås som serveras och be att få lite extra sås och varma grönsaker i stället för potatisklyftorna."

Karin Nileskog: "Det är inga som helst problem, välj mycket av det som är nyttigt och begränsa intaget av det som inte är så nyttigt. Ställ krav på restaurangen, de tycker oftast att det är kul med kunder som vet vad de vill."

9. Hur ska jag äta om min mage krånglar?

Anna Hallén: "Du ska först och främst ta bort de hårda fibrerna (fullkorn och kli). Ja, jag vet att det är det första rådet man får, att öka. Men som jag brukar säga, har du nu provat i 10, 20 kanske 30 år, är det inte dags att det börjar fungera nu? De hårda fibrerna är som sandpapper för tarmen. Öka på grönsaker och lägg till hela linfrön eller psylliumfrön. Det är de vattenlösliga fibrerna. Det är den sorten som kroppen vill ha och är gjord för."

Karin Nileskog: När man har fysiska besvär är det alltid bäst att uppsöka läkare. Det är dock ganska vanligt att man mår bättre om man börjar äta regelbundet samt ökar sitt intag av fiber vilket är gynnsamt för mage och tarm. Det är dock viktigt att inte överdriva intaget av fiberrika livsmedel då även detta kan leda till problem med magen."

10. Hur går jag ner i vikt på bästa vis?

Anna Hallén: "Genom att äta dig ner i vikt i stället för att svälta dig ner i vikt. Genom att använda hormonell viktminskning och inte jaga kalorier. Genom att äta så suget försvinner istället för att försöka kontrollera suget. Lär dig i stället att följa kroppens naturliga signaler. Ät dig mätt på mat som kroppen behöver i stället för att fyll tallriken med lågkalori-kolhydrater för att lura kroppen att den ska vara nöjd bara för att magen är full."

Karin Nileskog: "Genom att komma till insikt om vad du behöver förändra på lång sikt och lära dig byta ut dåliga vanor mot bra vanor. När dessa blir en del av din vardag blir det lättare att inte bara gå ner i vikt utan även att hålla din nya hälsosamma vikt."

11. Hur kan åsikterna kring olika kost/hälsa-råd skilja sig åt så mycket?

Anna Hallén: "Svaret på den frågan har sin grund i vem som har gett råden och varför. Många av råden har ingen vetenskapsgrund utan kommer istället från marknadsföringen. Många producenter har också stor påverkan på våra kostråd. Sen finns det förstås politiska, moraliska, ekonomiska och miljömässiga kostråd.

Karin Nileskog: "Mat engagerar och så har det alltid varit. Det finns många aktörer på marknaden som förespråkar än det ena än det andra. Vissa åsikter är just bara åsikter medan andra är vetenskapligt bevisade, däribland ViktVäktarnas metod."

Anna Hallen, kostrådgivare, Sunt Förnuft. Foto: Sarah Bernshed

Karin Nileskog, kost- och utbildningsansvarig hos ViktVäktarna. Foto: Sarah Bernshed

Publicerad: 08. juli 2009 12:00

LÄS OCKSÅ NYHETER FRÅN:

Klicka på det område som du vill läsa nyheter från.

Missa inte:

Mest lästa

Senaste insändare