Herden som vrider tillbaka tiden

Han låter djur med gamla anor öppna upp hedmark på nytt

NORDVÄSTRA SKÅNE.

Hans får och getter betar sig igenom sly, snår och vresrosor för att öppna upp igenväxta hedmarker och stärka djurlivet. I Bosse Svoréns hagar får metoder från gamla tidens jordbruk råda.

Av
Lotta Venhagen

Claes Göran Svorén, eller Bosse som han kallas, kommer gående över den hårt trafikerade 111:an mellan Viken och Domsten. På andra sidan har han nyligen föst in ett 20-tal får i fångstfållan. Dessa ska transporteras till Magnarps hed utanför Ängelholm under kvällen där ett nytt bete ska påbörjas.

På kustheden mellan Viken och Grå Läge, där vi träffar Bosse, har betet pågått sedan förra sommaren och området har utökats inför säsongen. Här går cirka 150 Göingegetter, Jämtgetter, Roslagsfår och Värmlandsfår – raser med gamla anor som Bosse lärt känna utan och innan. Hur de betar och vilka växter de äter och inte. Han visslar mjukt när han går in i hagen och delar ut en klapp, kliar bakom killingarnas små vita öron och småpratar med sina djur. Han besöker sina hägn i nordvästra Skåne varje dag. Sammanlagt har han mellan 400-500 djur från Höganäs ända bort till Osby, där har han en anställd som tar hand om djuren.

Bocken med de imponerande hornen njuter av en stunds klappande från Bosse som besöker sina djur varje dag.

Bocken med de imponerande hornen njuter av en stunds klappande från Bosse som besöker sina djur varje dag. Foto: Lotta Venhagen

Han beskriver sig själv som djupt naturintresserad, men det var först i 50-års åldern han började arbeta med djur. Innan dess hade han gått i "livets hårda skola" och arbetat på vägbyggen, fisketrålar och hos skogsbolag.

– Jag bildade mig en uppfattning om naturen och såg hur den förändrades till det negativa. När jag var 50 sa jag till gubbarna att jag ska vrida tillbaka tiden, berättar Bosse som kallar sig själv herde hellre än bonde.

Han visar runt i hagen, hur getterna effektivt betar av bladen från vresrosor vilket gör att växten inte får kraft och energi nog till rotsystemet för att kunna övervintra.

– Vresrosen är ett djävulens gissel, det är en invasiv art, konstaterar han.

Engagemanget går inte att ta miste på och Bosses insatser för naturen prisades nyligen av länsstyrelsen i Skåne då han var den första att ta emot Skånes naturvårdspris. Priset i sig är inte det viktiga menar Bosse, men det skapar en möjlighet att göra människor medvetna.

– Det blir ett sätt att väcka människor. Det moderna jordbruket är på väg att skapa en katastrof. På mycket kort tid har fåglar försvunnit och man ser nästan inga fjärilar längre. På många ställen är 70 procent av insekterna väck. De jag vill hjälpa är främst växter och djur. Vi är så oerhört beroende av dessa och den moderna människan fattar inte det.

Publicerad 30 May 2018 00:00

Lokaltidningen Höganäss nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev och få de senaste nyheterna tisdag och fredag